missdes

jaa de e lite så jag känner faktiskt.. Tiden går egentligen ganska fort men när de kommer till att ja vill att de ska bli dags för lillen i magen att få komma ut och se dagens ljus så går de enormt långsamt!!

Känns som det är en evighet kvar men de e de ju inte, (egentligen) e väl bara att man längtar sååå mycket efter honom tror jag :)

 

Kevvan har en liten skräckblandad förtjusning inför lillebrors födelse tror ja.. Han e ju verkligen LIVRÄDD för spädbarn och fram tills att de e ca 3-5 månader eller nått sånt men innerst inne så e han nog ganska spänd å förväntansfull han åxå ;)

 

SÅ sn'lla lilla killen kan du inte bara komma ut nu..

Mamma har ont o gillar inte foglossningen du gett henne och ja gillar inte heller mina vader och fötter som nu mer går under namnet "hobbits" då de verkligen påminner om en hobbits fötter ;) och håriga ben.. bläsch!

 

bjuder på en bild från V 23.. e betydligt större nu kan ja lova och känner mig mest som ett ja jag vet inte vad...